Inte alla som vandrar…<\/h1><\/div><\/div>[\/et_pb_fullwidth_code][et_pb_fullwidth_slider show_arrows=”off” admin_label=”Slider Images” module_id=”slider-images” _builder_version=”4.17.6″ _module_preset=”default” height=”100vh” auto=”on” global_colors_info=”{}”][et_pb_slide _builder_version=”4.17.6″ _module_preset=”default” background_color=”RGBA(255,255,255,0)” background_enable_color=”on” background_image=”https:\/\/www.myvacaya.com\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/not-all-who-wander-1440×570-1.jpg” background_enable_image=”on” background_last_edited=”on|desktop” background_image_phone=”https:\/\/www.myvacaya.com\/wp-content\/uploads\/2018\/08\/not-all-who-wander-mobile-414×500-1.jpg” background_enable_image_phone=”on” global_colors_info=”{}” sticky_transition=”on”][\/et_pb_slide][\/et_pb_fullwidth_slider][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=”1″ custom_padding_last_edited=”on|phone” _builder_version=”4.17.6″ _module_preset=”default” custom_padding=”||0%||false|false” custom_padding_tablet=”||||false|false” custom_padding_phone=”||||false|false” global_colors_info=”{}”][et_pb_row _builder_version=”4.17.6″ _module_preset=”default” custom_padding=”||0%||false|false” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.17.6″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.17.6″ _module_preset=”default” custom_margin=”||||false|false” custom_margin_tablet=”||||false|false” custom_margin_phone=”||||false|false” custom_margin_last_edited=”on|phone” custom_padding=”||4%||false|false” custom_padding_tablet=”||4%||false|false” custom_padding_phone=”||40px||false|false” custom_padding_last_edited=”on|phone” global_colors_info=”{}”]<\/p>\nInte alla som vandrar… av Lisa Adams<\/h4>\n
<\/p>\n
”Den viktigaste anledningen till att g\u00e5 fr\u00e5n en plats till en annan \u00e4r att se vad som finns d\u00e4remellan.” <\/em> Jag har h\u00e5llit fast vid det h\u00e4r citatet ett tag och eftersom jag ville dela det med dig letade jag upp sammanhanget. Jag gick precis ner i ett kaninh\u00e5l med Norton Juster-citat, och som ni alla s\u00e4kert vet \u00e4r ovanst\u00e5ende citat fr\u00e5n hans ber\u00f6mda barnbok The Phantom Tollbooth<\/strong><\/a> . P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, p\u00e5 n\u00e4stan 46 \u00e5r, har den boken undg\u00e5tt min l\u00e4slista – tills nu. Har du l\u00e4st den?<\/p>\n Det jag \u00e4lskar med det citatet g\u00e4ller resor, ja, men det handlar egentligen inte om st\u00e4llena vi \u00e5ker till, det \u00e4r vem vi blir under resan. Den d\u00e4r ”mellan”-platsen \u00e4r en avst\u00e4ngd plats – inte bara en enkel resa h\u00e4rifr\u00e5n till dit. Vad rymmer dessa stunder d\u00e4remellan? Vad upplever vi d\u00e4r? Dessa sm\u00e5 tidspaket \u00e4r d\u00e4r vi l\u00e4r oss om oss sj\u00e4lva, vad vi \u00e4r kapabla till och var v\u00e5ra svagheter ligger. Mittemellan \u00e4r s\u00e4tet f\u00f6r transformation och uppt\u00e4ckt.<\/p>\n Det finns en hel process f\u00f6r att best\u00e4mma vart vi vill g\u00e5; att unders\u00f6ka v\u00e5ra destinationer och k\u00f6pa biljetter \u00e4r s\u00e4tt som vi s\u00e4tter scenen f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntningar. Jag l\u00e4ste nyss att n\u00e4r vi best\u00e4mmer oss f\u00f6r att ta en resa b\u00f6r vi k\u00f6pa biljetterna s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt. Detta k\u00f6p m\u00e5nader och m\u00e5nader bort fr\u00e5n tiden f\u00f6r sj\u00e4lva resan f\u00f6rl\u00e4nger upplevelsen, det f\u00e4rgar v\u00e5ra dagar fram till den med gl\u00e4dje och f\u00f6rv\u00e4ntan. Vi f\u00e5r verkligen ut mer av v\u00e5ra spenderade pengar. Vi har n\u00e5got att se fram emot som s\u00e4tter en v\u00e5r i v\u00e5rt steg och hopp i v\u00e5ra hj\u00e4rtan n\u00e4r vi markerar dagarna utanf\u00f6r kalendern. Resor blir d\u00e5 en bel\u00f6ning f\u00f6r v\u00e5r ande, l\u00e5ngt innan vi ens har satt oss p\u00e5 ett flyg eller ett t\u00e5g.<\/p>\n En av mina favoritdelar av resor \u00e4r att ut\u00f6ka min smak genom exponering – inte bara i mat – utan i konst och kultur; musiken p\u00e5 en plats, dansen, traditionerna. N\u00e4r vi \u00e4r hemma har vi alla v\u00e5r favoritradiostation, restauranger, museer, semesterritualer osv. Och n\u00e4r vi reser till en ny plats uts\u00e4tts vi f\u00f6r ett spektrum av fascinerande nya saker. N\u00e4r vi \u00e5terv\u00e4nder hem b\u00e4r vi med oss \u200b\u200bde nya upplevelserna och f\u00e5r sedan v\u00e4lja och vraka vad som ska stanna hos oss och bli en del av v\u00e5r nyutvecklade, ut\u00f6kade smak. W.B Yeats s\u00e4ger, ”V\u00e4rlden \u00e4r full av magiska saker som t\u00e5lmodigt v\u00e4ntar p\u00e5 att v\u00e5ra sinnen ska bli skarpare.”<\/p>\n N\u00e4r jag kommer tillbaka hem till New York efter en resa till en annan del av v\u00e4rlden \u00e4r det en f\u00f6rvandling som har skett. Det jag uppt\u00e4cker om mig sj\u00e4lv n\u00e4r jag vaknar till soluppg\u00e5ngar p\u00e5 en fr\u00e4mmande plats och andas ny luft, sover i nya s\u00e4ngar och dr\u00f6mmer om nya dr\u00f6mmar, f\u00f6r\u00e4ndrar mig. N\u00e4r jag reser \u00e4r mina \u00f6gon mer \u00f6ppna f\u00f6r att ha sett ett nytt land, mina k\u00e4rleks- och medk\u00e4nslasmuskler har f\u00f6rdubblats i storlek f\u00f6r att ha blivit utsatta f\u00f6r m\u00e4nniskor fr\u00e5n en annan nation, mina sinnen sk\u00e4rps f\u00f6r det jag har luktat, smakat, sett, h\u00f6rt och ber\u00f6rt.<\/p>\n Hur h\u00e4rligt det \u00e4n \u00e4r att hoppa p\u00e5 ett flygplan och f\u00e5 en ny st\u00e4mpel f\u00f6r v\u00e5rt pass, det finns en brutalitet av resor som tvingar oss att lita p\u00e5 fr\u00e4mlingar, l\u00e4mna v\u00e5ra v\u00e4nners och familjs f\u00f6rtrogenhet, st\u00e5 ansikte mot ansikte med det ok\u00e4nda, ge upp att inte veta v\u00e4gen, spr\u00e5ket, resultatet… Ibland g\u00e5r vi bort och kommer tillbaka och beh\u00f6ver en semester fr\u00e5n v\u00e5r semester. Vi m\u00e5ste kalibrera om, st\u00e4lla om v\u00e5ra interna klockor, \u00e5teransluta med mat- och s\u00f6mnm\u00f6nster. Vi kastar oss ur balans med flit f\u00f6r att komma tillbaka med ett starkare centrum, en ny uppskattning av rutin.<\/p>\n Jag tror att den verkliga f\u00f6r\u00e4ndringen som resor ger – den verkliga f\u00f6rvandlingen – \u00e4r att uppt\u00e4cka vad som har funnits inom oss alla l\u00e4nge. Jag g\u00e5r bort och kommer alltid tillbaka med en tydligare k\u00e4nsla av syfte och en st\u00f6rre k\u00e4nsla av vem jag \u00e4r och vem jag vill vara. Det \u00e4r som att jag har hamnat i ett f\u00f6rsummat tillst\u00e5nd av medvetenhet. Jag blir mer medveten och mer n\u00e4rvarande, mer mottaglig f\u00f6r omv\u00e4rlden.<\/p>\n Min v\u00e4n Amy Richards<\/strong><\/a> , som \u00e4r som en dotter till Gloria Steinem, intervjuades nyligen. Hon sa, ”Gloria har denna vackra passage i sin bok My Life On The Road<\/strong><\/a> d\u00e4r hon stannar och l\u00e4gger handen p\u00e5 en sten i Central Park och f\u00f6rs\u00f6ker minnas alla m\u00e4nniskor som ocks\u00e5 lagt h\u00e4nderna p\u00e5 den stenen eller varifr\u00e5n stenen kom. Jag t\u00e4nker p\u00e5 det n\u00e4r jag bes\u00f6ker en plats.” N\u00e4r jag l\u00e4ste dessa ord ins\u00e5g jag att vi kanske inte alla har resurserna – pengarna eller kalenderutrymmet – f\u00f6r att boka en resa. Men det finns billiga och enkla s\u00e4tt att resa. Vi kan \u00e5ka in p\u00e5 v\u00e5ra egna bakg\u00e5rdar, till stranden, en skog eller v\u00e5r egen lokala park och leta upp stenen, kvisten, sn\u00e4ckan eller vad som helst och l\u00e5t f\u00f6rem\u00e5lets f\u00f6rest\u00e4llda historia ta oss p\u00e5 en resa. Vi kan v\u00e4lkomna \u00e4ven den minsta f\u00f6rvandling av sj\u00e4lv som kommer fr\u00e5n de mindre \u00e4ventyren om vi l\u00e5ter v\u00e5ra hj\u00e4rtan och sinnen vara \u00f6ppna.<\/p>\n
~ Norton Juster<\/em><\/strong><\/p>\n
![\"\"](\"http:\/\/www.myvacaya.com\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/soup.jpg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.myvacaya.com\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/lisa-adams-201x300-1.jpg\")
Om Lisa Adams<\/strong>